Wednesday, March 18, 2009

¿Que pasa en Ecuador?

I Ecuador sager alla att man ska vara forsiktig, vilket sa klart fatt en att tro att de overdriver. Detta trodde jag tills for nagra veckor sedan. Sent pa kvallen ringde Gladys syster som bor i Orienten. Jag var ensam hemma och svarade, da fattade jag inte varfor hon var sa stirrig och inte forstod att det var jag. Forklaringen fick jag sedan efter att Gladys snackat med henne. Det som hade hant var att det pagott ett litet krig ute i deras plantage i djungeln, ett plantage som jag varit och besokt. 5 colombianer hade mitt i natten oppnat eld mot herrgarden, tagit Indiankvinnan som jobbade dar och hennes bebis tillfanga.

De tankte helt klart doda henne, men helst ville de ha tag pa agaren till stallet d.v.s Victor maken till Gladys syster. Sa efter lite tortyr fick de val ut var han bodde, vad han jobbar med och var ect. Sedan halsade de henne att de skulle skjuta honom och hans familj i skallen... Efter det gar han, Viktor, med personliga livvakter.

Nasta sak som hande var att jag besokte Ivans arbete, han som jobbar som polis. Vid det tillfallet arbetade han pa ett fangelse i ett farligt omrade. Dar fick jag ga runt dock ej traffa nagra fangar. Jag fick det forklarat for mig att i Ecuador dar ar det inge dans pa rosor i fangelsena. Dar delar 8 fangar pa 3 - 4 kvm. Kvallen innan hade tre poliser varit i ett rum med en fange, nar fangen springer upp och skar halsen av en polis. Sjalvklart pepprede de resterande tva poliserna fangen full med bly. Ja har gar alla poliser runt med k-pistar.

Tredje grejen som jag fick berattat for mig handlade om en kompis till Fernando. Han jobbade som kock pa helgerna for ett cartering foretag. Han hade spenderat alla pengar pa maten och befann sig vid ett rodljus i sin bil pa vag till kunden. Da drar en person en pistol mot vindrutan och hotar med att doda honom om han inte langar fram pengar. Problemet ar ju att han lagt alla sina pengar pa maten och han ber for sitt liv. PANG ett skott i pallet. ¡Le matan! Enligt husmorsan sa ar det galna colombianer som springer omkring och mordar.

Igar blev aven en granne mordad en busstation en bit bort fran husen. Tydligen ska han blivit ranad och sedan mordad...

Summa summarum Ecuador ar inte den sakraste plats jag befunnit mig pa.

Forutom att lyssna pa allt mordande sa har jag varit runt lite har och dar. Forst var jag forbi Cotopaxi vilket var ett aventyr. Det var mycket trassel med att ta sig dit, eftersom husbrorsan var tvungen att kopa en lag snabb bil som inte klarar av grusvagar. Sa korde vi fast nar vi kom till en tillfallig flod som gick over vagen. Vad gor man nar man befinner sig nagra mil fran berget utan transport? Nja vi borjade ga men det insag vi ganska snart inte skulle funka. Som tur var kom en flakbil och lat oss sitta bak pa flaket. Den tog oss ganska hogt upp, sen var det bara att borja knata.

Valkommen till Cotopaxi varldens hogsta aktiva vulkan, 5897 moh

Vilket inte var allt for bekvamt, utan att ha kakat mer an havregrynsgrot pa morgonen och stor packning.

El Refugio, sista utposten!

Val uppe vid basstationen kunde man forsoka andas ut, aldrig har jag upplevt sadana hojder, den tunna luften gjorde det sa mycket jobbigare att bara ta nagra steg var jobbigt.

Har instruerar jag de andra hur man kottar uppfor ett berg ;)

Eftersom vi inte hade nagon glaciarutrustning eller guide sa kunde vi inte klattra hogre an till den forsta glaciaren.

Detta ar da Ivan, husbrorsan


Stotte pa en rav pa 5000 moh
Det trakiga var att vadret var pyton denna dag, kandes lite onodigt att jag slapat med mig stativet :)



Pavag ner for berget

Nu efterat vill jag verkligen na till toppen, titta ner i vulkankratern lar vara nagot utover det vanliga. Grejen ar att jag behover hyra utrustning och guide vilket ar riktigt dyrt, har sett att det kostar kring 2000 kr...
Vi volontarer som bor i Quito och Esmeraldas drog ner till Santo Domingo for att snacka av oss. Sa mycket mer an det blev det inte, vi han med en kort runda pa stan med den obligatoriska salsan och Pilsener (en acklig ol). Plus att vi stack till djungeln sista dagen for att halsa pa infodingarna - Los Colorados.

En infoding, kvinna, som kliver ratt ur djungel


Jag fick kanslan av att det var lite turistigt speciellt nar de hade ett museum. Och pa kommando borjade nagra dansa och spela.


Folkdans i djungeln


El Equis - Bothrops atrox


Ett typiskt hem for Los Colorados

Lustiga djur de dar papegojorna

Lite farskare nyheter ar att jag borjat ta spanska och salsa lektioner och maste byta familj, fastan jag gillar dem, familjen alltsa.
/ Matte

Friday, March 13, 2009

Nytt fran Quito!

I Quito rullar allt pa som vanligt. Mycket tid har jag fatt agna at att fa lite klarhet i mina uppgifter pa arbetet. Det som varit ar att elever har tagit examen fran skolan vilket gjort att det inte funnits regelbundna lektionstider. Nu har det varit en inskrivningsvecka pa skolan respektive relegering av de elever som haller for daligt snitt.

I borjan gillade jag inte alls TESPA kandes helt oorganiserat och som att inget skedde har. Och eftersom jag inte ar utbildad snickare, mekanisker eller industriarbetare sa uppsakattar jag inte riktigt samma saker som de som arbetar har. Jag njuter t ex inte utav att sta i ett rokfyllt rum och bolma giftig rok.

Panorama over norra Quito

Jag vill inte pasta att maten ar en hojdare heller, varje dag bjuds man pa en juice av lite gamla frukter, varav det bara ar den av papaya som jag inte kan forma mig att dricka. Darefter foljer en skal med en soppa av vatten och ris eller nagon rotfrukt. Har man tur flyter antingen en strupe, fot eller njure av en kyckling i soppan. Till slut far man en tallrik med ris med antingen skin fran en gris som ar hart som lader, en broskbit med fett pa eller tonfisk.

Vad jag gillar ar kontakten man far med eleverna, en kontakt som ar viktig da detta ar en sista for manga av dem. De har verkligen levt ett tufft liv, vilket jag tycker organisationen hanterar bra. De ar inte latt att utbilda dem, de ar pa valdigt olika nivaer och aldrar. Men hur tuffa och harda eleverna an verkar och beter sig sa skiljer det sig inte mycket mellan dem och svenska ungdommar, nar man val borjat kanna dem och blivit accepterad.


En volontar som bodde hos vardfamiljen for 9 ar sedan ar och besoker dem vilket lett till att de velat gora en massa saker med henne, skont da jag fatt lite mer tid for mig sjalv, lillasystern riktar nu sina galna upptag mot henne ;)

Josselyn till hoger
Fyllt ar har jag ocksa gjort!
Da gjorde vi en tripp till linbanan i Quito som tar en upp till 4100 m. En himla utsikt vantade pa en dar uppe. Familjen berattade for mig att for inte sa lange sedan hande en massa hemskheter dar uppe. Tydligen ska en man som enligt dem "gillade utlandska tjejer" ha knallat upp for berget och dar uppe har han kidnappat tjejer som han sedan atit deras brost och konsorgan... Nu finns poliser stationerade dar sa det ar lugnt :)
Utsikt over Quito
Vegitationen uppe pa bergen ar otroligt annorlunda det i Quito, har uppe ar det kallt (nja in Svea kallt men anda) och samma vegitation som i de svenska fjallen.
Quito till vanster
Sugen blev jag iaf pa att bestiga nagot storre, Cotopaxi nasta!

Nos Vemos!
/ Matte